Jag har idag funderat lite. Funderat över varför jag är som jag är. Kommer aldrig fram till ett konkret svar men tänkte dela med mig av mina tankar.Jag undrar varför jag alltid tror att gräset är grönare någon annantsans, varför jag hela tiden tycks vilja fly min vardag, jag har det väl inte särskilt svårt.Jag föddes i en, hur ska jag utrycka mig,"vanlig" familj där jag växt upp utan några tragedier. Har alltid haft vänner och mått bra.Gick ut skolan och belv undersköterska, jag har jobbat på hemtjänst och på sjukhus. Jag har varit på Nya Zeeland i ett år, i USA i 13 månader och i Oslo i 6 månader. Jag har haft ett förhållande på två år och är nu inne i ett nytt slags förhållande, och jag har inte fyllt 25 än. Förstår inte varför jag känner mig så stressad över att hinna med så mycket som möjligt, kan jag inte ist vara glad för det jag hitttills upplevt, känna mig tillfredställd med vad jag uppnåt. Tydligen inte efter som jag fortfarande har denna längtan av att komma vidare, prova nya saker och se andra delar av världen.Jag vet att det inte är för sent att göra allt detta, att jag har hela livet på mig, men det går inte fort nog.Jag försöker tala mig själv till rätta, intala mig att jag gör rätt som jobbar nu trots att jag då binder upp mig och förlorar en del av min frihet. Jag önskar bara att jag kunde uppskatta allt det som jag faktiskt har och ta vara på det innan jag stressar vidare. Jag har ju faktiskt inte fyllt 25 än...

eller drömmer Alma??? Det är den stora frågan ikväll.Sitter här mitt i natten och skriver. Jobbar nämligen natt och ska kanske göra det i framtiden med.Hoppas nog det iaf.Annars är allt på topp, hade en fantastiskt skön fredag :) och jag förstår inte vad jag ev har tvekat på. Jag vet vad jag vill!!! Nu är jag bara så trött att jag inte orkar skriva mer, kanske ska vi ta oss runt i Malmö lite och leta upp ett öppet ställe....är hungrig!!God natt, eller morgon

Hej!Jag är alldeles yr på dagarna, tycker att snart borde vara helg, men det blir väl lätt så när man jobbar såhär. Det är iaf Onsdag idag. Jag har nog inte gjort så mycket sen sist. Tränade i Måndags och jobbade igårkväll. Fick då träffa lite nya åldringar, bla en som var 97 år. Det är ju fantastiskt. Hon lovade att bjuda mig på 100 års kalas när det var dags :) Idag är jag tillbaka på gammla rundan som jag kan utantill och så slutar jag lite tidigare, skönt. Kan ju vara roligt och träffa sina föräldrar ibland med.Kan tycka att det är lite jobbigt och börja så sent, vet inte riktigt vad jag ska göra med tiden fram tills dess. Blir lätt stressad och stannar därför gärna bara hemma. Dessutom så jobbar ju alla andra, men jag får väl underhålla mig själv på nåt sätt.Inatt såg jag "Black Jack" den är ju så bra! Det bästa är nog att den inte slutar lyckligt för hade den gjort det så hade den inte varit så bra. Jag kan verkligen se om en film hundra gånger, och varje gång se något nytt, känna annerlunda mot de andra gångerna.Jag måste erkänna att jag är inte riktigt lycklig för tillfället. Känns som jag har fallit tillbaka i gammla mönster, precis så som jag var så rädd för att göra. Jag bor kvar hemma, jobbar på hemtjänst och bergänsar mig. Jag vill ju växa. Men jag vet också att det är helt och hållet upp till mig själv. Önskar att jag hade en vilja att följa...Nä, nog för idag, får gå och fundrar lite.KRAM

God kväll mina kära läsare :)Veckan som gått kan väl beskrivas som en aning omtumlande. Den började, liksom alla veckor, men en måndag. Då jobbade jag bara, likaså i tisdags men som bonus hade jag då övernattningsgäst som sen lämnade mig på onsdags eftermiddagen. Tränade på kvällen men slöade efter och gick tidigare....ajabaja!Än så länge var allt bra, men så kom tordagen som skulle ändra på det. Plötsligt kom något smygande, och det ville inte ge med sig. Jag skriver det för jag vet inte vad det är. Kan inte i ord beskriva det.Fredagen spenderade jag lyssnades till Coldplays tre senaste album och blädrarndes i mina gammla dagböcker. Intressant. Hela helgen har jag sen bara jobbat, gick av idag och är nu ledig ett par dagar. Kanske kan jag då hitta tillbaka till mig själv igen. Hoppas på det iaf.Livet är rätt bra konstigt ändå. Kanske är det så att jag har haft det för lätt, att jag söker spänning i vardagen, eller så är det nåt helt annat.Skulle vara kul och förstå sig på sig själv....Har sökt jobb i Indien nu, bättre fly än illa fäkta heter det ju :)Nä, nog för idag. Ha det fint!

God kväll!Det är idag Söndag och veckan är över, men imorgon börjar en ny, så är det alltid. Antingen vi vill eller ej.Jag jobbade onsdag och torsdag, det gick bra. Blev deligerad av en sjuksköterska så nu får jag dela ut medicin. Känns bra att titta in till dessa gammla människor som av någon anledning behöver min hjälp. De flesta är snälla och söta :)Helgen har varit ganska lugn. Var hemma hos Greta en sväng i fredags tillsammans med mamma, alltid lite mysigt. Sen såg vi Idol ihop med Lasse. På lördagen kom Terese förbi och vi åt med mamma och pappa, som en riktig familj... :P Vi kan vara vanliga också! Måste inte alltid dela på oss ;)På kvällen underhölls vi av super fint spel av det svenska landslaget, de är ju rikigt gryma nu. Keep it up!Imorse vaknade vi mysigt och låg kvar lääänge, trots skrik från undervåningen.... just leave me alone, will you?Fick sen ont i magen men det botades med en kärleksfilm...Ikväll var jag ute och gick en runda. Det är så mörkt och mysigt nu, om man vill kan man titta in genom fönsterna och fantisera om dem som bor där. Undra hur de lever sina liv. Där ligger de på varsin soffa och tittar på tv, är de fortfarande kära i varandra? Barnen sitter framför datorerna, vill de gå till skolan imorgon? Jag såg en stackars katt som ville bli insläppt men det var ingen som såg den. Vad tänker alla dessa människor innan de somnar, vad tänker du innan du somnar?Halvtittar lite på Beck nu, saknar dock en sovande stjäl vid min sida.Jag är iaf fotfarande nykär...Här är ännu en bild från Island som jag tänkte visa er.

Jag tror att jag drabbats av skrivkramp, jag trodde att hela ideen med en blogg var att man skulle kunna skriva precis vad man ville precis när man kände för det. Men jag känner aldrig för det. Jag som annars älskar att skriva. Vet inte vad det beror på, är väl inne i någon period eller nåt. Tvingar mig ändå till några rader lite då och då, men det är inte alls så som jag föreställde mig.Jag vill ju insiprera och beröra, väcka känslor och nå ut. Men ist blir det nåt slags antiklimax.Kanske ska jag låta bilder tala ist, tre är från den Blå Lagunen på Island och två från en förfest hos Terese.

Ja gott folk, tänk att vi nu är inne i den andra höst månaden. Oktober för mig är orange och lövig. Mysigt. Får solen bara lov att titta fram bland molnen så kan det bli riktigt härligt! Jag tänker skogspromenader och sparka löv tävlingar.Helgen är återigen förbi seglad. Jobbade bara i fredags kväll, men det är kul med jobb så jag klagar inte. Igår var jag på Obs och fick handlat lite, bla en ny jacka! Kul. På kvällen hade jag det jätte mysig tillsammans med Terese, vi åt god mat på Mando. Satt ute under åskovädrer som rådde, men med värmelamporna riktade mot huvudet kändes det nästan som vi var i medelhavet...I fredags ringde Mike och jag fick prata engelska igen, det var ett tag sen sist. Lovade honom att skriva lite till honom med, så han kan läsa.Hello Mike, because this is only for you :) It was nice talking to you the other day, thanks for calling!Sometimes when I speak to you I remember how much I miss NZ. I wish I was still there so we could do all this crazy stuff that we use to. But soon..... Have fun!!!