Nu har sommaren börjat för alla er som inte visste det.

I Måndags åkte jag och Terese tåg till göteborg och gick på Liseberg. Det är alltid lika kul, tror aldrig man blir för gammal för sånt. Vi åkte nog mest bergochdalbanor men fick även provat årets nyhet, "uppswinget" Det är som en jätte gunga, härligt! Självlklart skulle man bli blöt i flumeriden med, det hör ju till :)

 Vi sov sen gott på ett hotell innan vi var redo för en heldags shoppingrunda i vår näst största stad. Fick äntligen inhandlat ett par skor!

Sen var det dags att ta tåget hem igen, mysigt och åka tåg ju...

Ja, jag är så glad. Jag vet att allt kommer bli bra. Jag vet vad jag vill. Väntar nu bara på ett litet kuvert som ska tala om hur allt ska gå till.

Framtiden är snart här!

Hej, ni måste bara kolla in detta. 

http://www.yoakeem.com/ritva/

Ja, förra helgen var jag och Magda i London. Vi kom dit på torsdagen då regnet välkomnade oss, så första investeringen gjordes i paraplyer. Vi bodde på ett rum med 6 bäddar, det var ett helt ok backpackers. Har varit på många värre. Centralt låg det också, vi hade 2 min till Picadilly Circus.

Åkte med en turist buss och fick sett alla sevärdigheter. Åt god mat på Friday's och var ute på pub en kväll. Det är mysigt och komma bort ibland och få se något nytt. Blev inte direkt imponerad över London men kommer säkert återvända dit igen nån dag.

På Söndagen åkte Magda hem och jag tog tåget upp till Liverpool för att hälsa på Sarah. Där bor hon mysigt i en fin lägenhet. Vi var också ute en sväng, blev förvånad över hur många som faktiskt går ut en Måndag, men det är ju bara kul.

Sarah är en fantastisk människa och jag hoppas vi ses snart igen!

Kom hem i Tisdags och började då jobba direkt, nu med chefens syster... :)

Annars är allt lugnt, får väl börja planera nästa trip så man har något att se fram emot igen!

Här är lite bilder...

....det hete min gammlamormor, det var också vad jag brukade kalla Amla på jobb för. Men vi har nu jobbat vår sista natt tillsammans. Jag tycker det är jättetråkigt och saknar henne redan enomt mycket.

Vi skulle egentligen haft en natt kvar, men hon blev sjuk så vi fick aldrig avslutat det hela på samma ställe som det började på, nämligen Stippes ;) Jag får ist cykla hem till henne och lämna en pressent jag köpt och senare i sommar så får jag ju äntligen träffa hennes lilla bebis som jag sett växa sen slutet av förra året.

Vi har bara jobbat ihop i 7 månader men det känns så mycket längre, så mycket vi hunnit med och delat under alla dessa nattliga samtal.

Hon är helt klart en av de absolut bästa arbetskamrater jag haft och säkert kommer att få!

Här sitter hon på jobb och ser busy ut :p

Idag passade jag en super söt bebis, han heter Kalle och är bara 2 månader. Så söt så söt...

Tänk att vi alla har varit så små, det är fantastiskt egentligen hur vi kan födas till liv ur våra mammor och växa upp.

Det var lite skillnad i blöjstorlek än vad jag är van vid här på jobb :)

Börjar känna mig lite smått stressad över att hinna med allt jag ska innan torsdag. Måste ringa Sarah, vet ju inte hur jag ska få tag på henne i Liverpool på söndag, måste även börja packa, har dock tvättat ;) Tycker verkligen inte om att packa, varför kunde inte någon bara göra det åt mig, så att det blev bra, få med det som jag vill ha utan att jag  själv vet vad det är.

Hatar att jag är så oorginaserad men förstår mig samtidigt inte på dem som orkar vara så organiserade jämt.

Jag är i ständig konflikt med mig själv, det är otroligt påfrestande.

Jag längtar bort. Inte bort som i bort från Malmö. Utan mer bort från mig själv, eller dit där jag kan hitta mig själv.

Det finns mycket jag skulle vilja skriva, få ut, få förklara men jag är blockerad. Jag kan inte, inte än.

Men jag är påverkad, även om det inte märks.

Hej!

Sitter på jobb och skriver. Det är ganska lugnt idag, ska dock snart ut och titta till de gammla. Men har inget att göra tills dess så tänkte skriva lite här, har ju varit lite dålig på det...

Igår spelade vi match, det känns idag ;) Har lite träningvärk. Skulle varit skönt med lite massage.

Idag har jag mest bara sovit, och så var jag inne i stan och öppnade ett nytt konto på banken.

Jag och Magda ska ju snart till London, ska bli kul. Det är skönt att komma bort lite. Får ju inte glömma att jag även ska träffa Sarah i Liverpool, spännande!

För övrigt känner jag mig rastlös, vet inte vad jag ska hitta på med mig själv. Funderar på vad jag ska göra till hösten, tror ju inte att jag kommer in på skolan och att jobba kvar utan Alma är inte så lockande. Resa är alltid ett alternativ, frågan är bara vart och med vem, för vill jag verkligen resa ensam igen?? Det beror ju så klart på vart jag ska. Att komma tillbaka till Nya Zeeland hade kanske inte varit helt fel, men det finns ju så många platser att besöka i denna värld. Vi får helt enkelt se hur det blir, det hjälper inte att spekulera i det, det som händer är meningen att det ska hända, inte sant?

Nä, nu är det dags för andra rundan....

SES

jag önskar jag kunde säga
att det är en fas vi går igenom
en storm vi måste orka rida ut

oh jag önskar jag kunde säga
att vi klarar det tillsammans
att allting kommer ordna sig till slut

 

men hur säger man till nån
att här tar vägen slut
och hur säger man till nån
att hjärtat längtar ut

 

och jag kan inte ljuga för dig
du känner mig allt för väl
om du ser mig i ögonen
så säger dem...
att vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga skäl
för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl

här är din drottning utan krona
likgiltig och trött
en sorglig figur
som du aldrig riktigt mött

och när jag ser mig över axeln
på åren som bara gick
ser jag allt som gick förlorat
men också allt som vi fick

och vad säger man till nån
som vill börja om igen
då det redan är för sent
då man redan är på väg

och jag kan inte ljuga för dig
du känner mig allt för väl
om du ser mig i ögonen
så säger dem...
att vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga skäl
för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl

jag tvår mina händer i kärlekens namn
du kan vinna allt, du förlorar ibland
men vägen som vi färdas på
den leder ingenstans

 

och jag kan inte ljuga för dig
du känner mig allt för väl
om du ser mig i ögonen
så säger dem...
att vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga skäl
för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl